•  
    RÖTTER

    Vasasläktens utomäktenskapliga barn

    Vår berömda svenska konungasläkt Vasa har haft flera medlemmar som haft utomäktenskapliga förbindelser. Jag kommer blott nämna några olika exempel och gör på intet sett anspråk på att presentera samtliga utomäkteskapliga barn. Vidare upptas bara fall inom furstufamiljen Vasa och inte från tiden dessförinnan då den tillhörde högfrälset.

    Ätten förde en Vase i sitt vapen (en faskin), ett knippe med ris eller säd exempelvis. Vapnet har sedan förändrats och stiliserats.


    Släktbakgrund


    Ursprunget till ätten går att finna i Uppland (bla. Roslagen där den ägde gods). Äldste med säkerhet kände stamfader var häradshövdingen i Frötuna Nils Kettilsson Vasa (Vase), nämnd 1355.

    Släkten nådde sin storhetsperiod under 1400-talet då det inom dess leder fanns två riksföreståndare, flertaliga rikrsråd, en biskop samt en riksmarsk. Släktens fick genom giften släktband med Sveriges högadel, ätter som Bonde, Oxenstierna, Tre Rosor och Sture för att nämna ett par. Detta gjorde att deras inflytande förstärktes och förmögenhet ökade.

    Ovan nämda Nils Kettilssons sonson son riksrådet och riddaren Erik Johansson Vasa var far till Gustaf Eriksson Vasa sedemera Gustaf Vasa. Han var hövitsman på Kastellholms slott på Åland, men kom som Sturetrogen i konflikt med Christian I och halshöggs vid Stockhols blodbad 8 november 1520. Han var gift med Cecilia Månsdotter av Ekasläkten (d 1522 eller 1523) Enligt viss forskning kan man hos honom skönja de patologiska drag som går att finna i Erik XIV sinnessjukdom.

    När Gustav Eriksson Vasa rider in i triumf i Stockholm midsommarafton 1523 övergår ochså Vasasläkten i ett nytt skede, det furstliga.


    Erik XIV

    Erik XIV


    Det första exemplet på utomäktenskapligt umgänge gäller Erik XIV. Han får med Agda Persdotter tre döttrar:

    1) Virginia Eriksdotter (1559-1633) Hon blev av sin far erbjuden att gifta sig med den ryske storfursten men valde själv att 1585 eller 1586 gifta sig med den svenska frälsemannen landshövdingen Håkan Hand (d. 1633). Släkten Hand utslocknande på svärdssidan redan med deras son kammarherren och kommendanten Johan Hand som avled före 1656 (på spinnsidan utslocknade ätten efter 1651) Släkten levde dock vidare genom en bror till Håkan, ryttmästaren Arvid Hand (d. 1618 eller 1619) som 1574 upptog sin mormoders Märta Arvisdotter Drakes namn och blev stamfader för den ännu levande adliga ätten Drake af Hagelsrum.

    2) Constantia Eriksdotter (1560-1649) G.m. kammarjunkaren Henrik Frankelin (d. 1610)

    3) Lucretia Eriksdotter (1564-levde ännu 1574) dog ung.

    Erik XIV hade även ett barn vars namn man icke känner med Karin Jakobsdotter. Barnet begravdes 1565.


    Johan III

    Johan III


    Även Johan III hade som man känner till två frillor:

    1) Kerstin Månsdotter som födde en son Hans Johansson som dog ogift i Tyskland.

    2) Karin Hansdotter Hon var från Stockholm. Hon fick åtminstone tre barn med Johan III. Karin gifte sig senare med 1) kammarjunkaren Claes Andersson Vestgöte (d.1563) 2) 1574 med slottsfogden Lars Henriksson.

    a) Julius Johansson, född 1559, död nyåret 1580-1581. 1577 adlades han med namnet Gyllenhielm som senare brukades av flera utomäktenskapliga barn av Vasadynastin. 1580 blev han befälhavare på Åbo slott. Han uppges ha blivit trolovad med greve Per Brahe d.ä: dotter Karin.

    b) Sofia Johansdotter, född omkring 1560, död 1583. Gift med fältmarskalken, friherre Pontus de la Gardie. Hon fick rätten att bära samma vapen som brodern.

    c) Lucretia Johansdotter, född omkring 1561, död 1585. Hon var trolovad med friherre Carl Gustafsson Stenbock. Hon fick rätten att bära samma vapen som brodern.

    Karl IX

    Karl IX hade likt sina bröder ochså utomäktenskapliga förbindelser. Med prästdottern Katarina Nilsdotter från Östergötland fick han en son, nedannämnda Carl Carlsson Gyllenhielm. Han skulle bli det mest allmänt bekanta utomäktenskapliga barnet inom alla Sveriges kungliga släktled.

    1) Carl Carlsson Gyllenhielm eller Gÿldenhielm som han själv skrev sig (1574-1650). Han erhöll en vårdad uppfostran och sågs redan tidigt av Karl IX som sin riktiga son och legitimerade honom som sådan. Gyllenhielm adlades med detta namn 1592 av sin farbror Johan III och fick från 1595 sin militära utbildning i Frankrike. Hemkommen deltog han i flertalet i dåtidens krig mot Polacker och Ryssar men även i inbördeskriget mot Sigismund. Utmärkte sig särskilt vid intagandet av Kalmar fästning 1599 där ståthållaren Johan Sparre huvud uppsattes på en påle. Han fick ochså överta Sparres medeltida gods Bergkvara som 1615 blev hans friherreskap.

    I Polska kriget var han krigsöverste (motsvarande regementschef) men blev tillsammans med sin vapenbroder Jacob De la Gardie tillfångatagen när Polackerna intog Wollmar 1601. I hela 13 år skulle han sitta i det kalla och fuktiga fängelset under vidriga förhållanden. Han hade i nöden trots allt fria möjligheter att läsa och skriva. Han skrev nu "Schola captivitatis", fångenskapens skola som beskrev hans upplevelser i fångenskapen.

    Efter hans slutliga frisläppande december 1613 överröstens han av titlar och arbetsuppgifter av sin halvbror, Gustaf II Adolf som nu satt på tronen. Blev som tidigare Friherre 1615 till Berkvara, fältmarskalk 1616, riksråd och generalguvenör 1617 och riksamiral 1621. Han deltog senare i flottmanövrar under 1620-talets slut och var den som forslade hem liket av Gustaf II Adolf till Sverige. Under Kristinas förmyndarregering var ha en av de fem som hade i uppdrag att sköta rikets ledning. Senare spelade han en ringa roll i de strider mellan Oxenstiernska och de la Gardieska partierna.

    Han gifte sig med Christina Ribbing men avled barnlös 1650 och slöt själv sitt nystiftade ätt. Begravningen ägde rum i Strängnäs domkyrka där hans fotbojor från den polska fångenskapen hänger kvar i gravkoret.

    Han beskrivs som en gladlynt person med stark tro och gott uppträdande.

    Känd för att han lät uppföra Karlbergs slott i Stockholm.



    Hertig Magnus af Östergötland


    Johan och Eriks bror hertig Magnus af Östergötland (1542-1595) var ogift men hade minst två frillor. Han led av sinnessjukdom likt sin bror Erik om än något stillsammare i sitt uttrycksätt. Det berättas att han i sin husarrest på Vadstena slott såg havsfrun i vallgraven och slängde sig dessutom en gång ut från fönstret för att fånga skönheten. Han klarade vansinnesdådet med livet i behåll. Ett par dagar före sin död kom sinnena så pass till sans att han kunde mottaga sakramentet. Hans kända frillor var:

    1) Walborg (Pehrsdotter) Från Tyskland enligt Sveriges riddarhus (1869) Dottern Lucretia Magnusdotter föddes 1560 och dog 1624. Hon blev 1586 gift med ståthållaren Christopher (von) Wernstedt (1560-1627). Släkten Wernstedt fortlever än idag. Den kända genealogen Folke Wernstedt tillhörde denna ätt.

    2) Anna von Haubitz födde dottern Helena Magnusdotter Levnadsdata okända. G.m. stamfadern i Sverige för ätten von Yxkull (från Estland) hovmarskalken Wolmar von Yxkull (d. 1627).

    Källor: SBL samt Svenska riddarhuset 1625-1680. SBL.

    Uppdaterad 2005 08 19

    tillbaka till historia

     

    A Silverglobe Production Copyright 1998-2001