Vad sysslade ens anfäder och anmödrar med kan man undra? Här tänkte jag sammanställa, om inte alla så de flesta yrkestyper som mina anor reprensenterat, allt från bönder till grosshandlare och bruksförvaltare.

Yrket uppbars som bekant allt som oftast av en man då kvinnan inte hade rätt eller möjlighet att skaffa sig ett sådant. Skillnaden mellan mannens möjligheter och kvinnans var stor. Jag kommer likväl att försöka beskriva kvinnornas liv i min släkt en aning då jag tycker att deras situation är viktig att belysa, inte minst då kvinnan oftast negligeras i historien. Orsakerna därtill är många gånger brist på material, men ochså ointresse och okunskap.

Kvinnans situation

När jag tittar närmare på min släkts kvinnor märker jag att det är, precis som bland männen en brokig skara. Den enes livsöde är inte den andre lik. Social status och ekonomiska förhållanden har varierat, liksom levnadsålder och antal barn. Jag har i dagsläget väldigt knapphändiga uppgifter om deras liv, men lite material finns.

Kvinnans situation var nog inte lätt, därom råder inget tvivel, dock bör man akta sig för att se hennes situation som hopplös. Oavsett man är man eller kvinna var nog livet hårt på sitt sätt.

Min morfars far, sedemera grosshandlaren
Olof Hallberg (1878-1951)

Vållö lotsplats "Vållö-Romp". Lotsstugan på bilden, som ett par av mina anor och släktingar på min mormors sida varit verksamma i uppfördes vid sidan av många fler utmed hela Kalmarsundskusten på 1880-talet. 1929 indrogs emellertid lotsplatsen och huset revs tillsammans med närliggande bostadshus. En av de sista lotsarna var Josef Lindström, en släkting till mig.

Råsegelskonaren "Lady Ann" fördes många år av min mormors mormors far kapten Carl Johan Lundqvist (1844-omkr. 1900) från Vållö. Fartyget på 90 ton byggdes i Karlshamn 1846 samt förbyggd 1875. Såld till Oskarshamn 1885 för 4000 kronor. 1886 såldes skonaren till Timmersnabben och förliste på hösten senare samma år med man och allt. Foto av målning tillhörande min släkting, kamrer Gösta Lindström, Eskilstuna.

Min mormors farfar, skräddarmästaren
Frans Ludvig Spång (1863-1940).

 

 

Min mormors farfars farfar livgrenadiären
Gustaf Spång (1775-1842)

Min farmors farmor
Mariana Eufrosyne Gröndal

Min farmors mor
Elida Nordström

Nedan redovisas de flesta yrken som finns representerade bland mina anor men även bisysslor till de huvudsakliga arbetsuppgifterna i yrket som exempelvis kyrkvärd. Inom parentes uppges antalet hittills kända släktmedlemmar som valt repektive yrke samt vilken gren de tillhör med följande förkortningar: fm = farmors gren, mf = morfars gren samt mm = mormors gren.

Bonde

Bruksförvaltare

Båtsman

Att vara båtsman var flottans motsvarighet till arméns knekt, dock kunde tjänst i land även komma ifråga. I tjänsten ingick en bostad det sk. båtmanstorpet. Socialt var yrket något under knektens. Många gånger sågs båtsmannen som en hård sälle, van vid havets mäktiga och opåtlitliga krafter. Men å andra sidan kunde han ge ett handtag i nästan varje stund. Inget var främmande för en båtsman. Sex personer bland mina anor var Båtsmän, de allra flesta på min morfars sida.

Grosshandlare

En grosshandlare var en person som köpte större lager och sedan sålde mindre delar av detta till detaljhandeln. En person har sysslat med detta i min släkt.

Gästgivare

En gästgivares uppgift var att mot betalning erbjuda kost, nattkvarter och skjuts för resande. Yrket innefattade vissa privilegier.

Hammarsmed

Kolare

Kyrkovaktare

var en slags vaktmästare i kyrkan som bla. hade till uppgift att se till att åhörana inte somnade till. Han stötte då sin stav i golvet för att väcka den sovande, den sk. "kyrkstöten".

Kyrkvärd

En kyrkvärd var en av kyrkorådet vald förtroendeman vars uppgift bla. var vård av kyrkans egendom och vissa sysslor vid gudstjänsten, tex. insamling av kollekten. Egentligen var detta inte ett yrke utan mer en bisyssla vid sidan om det dagliga arbetet på åkern. Bland mina anor har jag hittills funnet en person, bosatt på Åland.

Laggkrönare

Livgrenadiär

En grenadier var ursrungligen en person som kastade granater på slagfältet (av franskans grenade), men i och med eldvapnetens utveckling försvann i stort sett den sysslan. Under senare hälften av 1700-talet likställdes grenadieren med övrigt infanteri. Dock ansågs det att tillhöra ett livregemente, i synnerhet då bland officerna vara lite "finare".

Lots

Lotsens uppgift var att vägleda fartyg i farliga passager, oftast inomskärs. Lotsen kunde ochså ibland syssla med annat så som att vara skeppare, styrman, bonde eller fiskare. Först under 1800-talets andra hälft blev det en mer renodlad yrkeskår. Bland mina anor har jag hittills funnit sju lotsar, eller som det lite vackrare hette kronolotsar. Av dessa kommer samtliga från min mormors gren, verksamma vid Vållö lotsstation, Mönsterås socken, Kalmar län.

Masmästare

En masmästare var förman vid en masugn. En person i min släkt har haft detta yrke.

Mästerräckare

Mästersmältare

Nämndeman

Postbonde

Rättare

En rättare var en arbetsledare vid exempelvis en större gård.

Skeppare

Skräddarmästare

En skräddare sydde som bekant kläder. En sådan har jag i min släkt.

Statistik över samtliga av mina förfäders yrkesval ser ni här