|
Tre Rosor
Denna
frälseätt med sitt vackra namn brukades aldrig av någon
släktmedlem, då det endast är en genealogisk skapelse.
Ätten blev först långt efter sitt utslocknande
omtalad med detta namn grundat
på vapensköldens tre snedställda rosor.
Ätten
omnämns mer omfattande i "Den med sköldebref förlänade
men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor"
av Schlegel och Klingspor från 1875 och i SBL. Detta är
mig veterligt de enda tryckta källorna om ätten.
Syftet
med
denna beskrivning är att försöka samla de tryckta
uppgifter som finns om ätten och presentera dessa. Jag gör
således inte anspråk på att skapa en komplett
bild av ättens fullständiga utbredning eller skriva
fullständig biografier om respektive ättemedlem.
Noter
brukas sparsamt i denna beskrivning och presenteras längst
ner efter släkttabellerna.Tillägg
tas tacksamt emot och går att skicka e-post till: 
Om
ättens tidiga historia
Äldsta
kända stamfader är riksrådet Knut som nämns
tidigast 1346. Med hans sonsöner delas ätten i två
grenar.
Under 1400 och 1500 talen når Tre Rosor sin höjdpunkt
innan den försjönk hastigt i början av 1600 talet
och utslocknade 1612.

Tab
1
Knut,
nämnd tidigast 1346. Riddare. Gift med Kristina Bengsdotter,
nämnd 1346 kallad "domina" dvs hon var gift eller
änka till en riddare. Hon torde vara mor till Johan Knutsson
(se nedan). 1)
B
a r n
Johan
Knutsson, se tab. 2
Märta
Knutsdotter, död senast 1385. Sannolik dotter av Knut.
Gift 1) Riddaren Halsten Peterson, död 1357 eller 1358. 2)
6/6 1374 med lagmannen Magnus Finvidsson Leopard, nämnd tidigast
1344, död 1378 eller 1379. 2)
Tab.
2
Johan
Knutsson (son av Knut Tre Rosor, Tab. 1), nämns tidigast
1358.
B
a r n
Knut
Johansson, se tab. 3
Märta
Johansdotter, levde i början av 1400-talet. Gift med
frälsemannen och riksrådet Gustaf Magnusson, död
omkring 1434.
Tab.
3
Knut
Johansson (son av Johan Knutsson, tab. 2), levde ännu 1438.
Riksråd, riddare och lagman i Västergötland. Gift
med 1) 1422 NN Leopard, dotter av riddaren och häradshövdingen
Jöns Magnusson Leopard och Gesa Nilsdotter2) Agnes Alfsdater
från Norge. 3)
B
a r n
1.
Jöns Johansson, se tab. 4
1.
Märta Johansdotter, nämns tidigast 1447. Gift med
riksrådet och stamfadern för ätten Posse Jöns
Lage Posse, levde ännu 1473.
1.
Katarina Knutsdotter. Gift 1462 med riksrådet och riddaren
Tord Philippusson Bonde i hans andra gifte (första giftet
med Bengta Jonsdotter Svarte skåning, nämnd tidigast
1448), född omkring 1427, levde ännu 1485. 4)
2. Alv Knutsson, se Tab 11.
Tab.
4
Jöns
Knutsson (son av Knut Johansson, tab. 3), död före
1498. Riksråd, riddare. Gift med Ermgard, död 1509.
B
a r n
Estrid
Jönsdotter. Gift med riksrådet Johan Bese, död
1503.
Ture
Jönsson, se tab 5
Erik
Jönsson, död 1505 eller 1506. Riksråd. Gift
26/5 1496 med Margareta Månsdotter Natt och Dag i hennes
första gifte (gift första gången med riksrådet
Knut Lindormsson Vinge), dotter av riksrådet Måns
Bengstsson Natt och Dag och Ergård Fickesdotter Bülow.
Margareta död 1535. Erik erhöll omfattande gods vid
giftermålet. 5)
Alfrid
Jönsdotter, död före 1507. Gift med riksrådet
Johan Månsson Natt och Dag, död 10/2 1520.
Tab.
5
Ture
Jönsson (son av Jöns Knutsson, tab. 4), död 1532.
Rikshovmästare och riksråd. Skrev sig till Lundholm.
Gift med Anna Johansdotter Vasa. Utanför äktenskapet hade
han sonen Jakob Turesson med en fröken Bölja (se nedan).
B
a r n
Jöran
Turesson, d. 1543. Domprost.
Johan
Turesson, se tab 7
Lars
Turesson, se tab 10
Utanför
äktenskapet med en fröken Bölja (adliga ätten
Bölja)
Jakob
Turesson, se tab 6
Tab.
6
Jakob
Turesson (son till Ture Jönsson, tab. 5), född omkring
1500, död i Söderköping 1557. Riksråd och ståthållare.
Adlad R o s e n g r en 1534. Gift med Märta Ryning, född
1516, död 1564.
B
a r n
Magdalena
Jakobsdotter Rosengren, född omkring 1542, död 1607.
Gift med hovmästaren Christoffer Scheiding. Hon slöt
antagligen ätten Rosengren på spinnsidan.
Ture
Jakobsson Rosengren (son av Jakob Turesson, tab. 6), född
1548, död 1611. Ståthållare, hertig Karls råd.
Skrev sig till Grensholm. Slöt den adliga ätten Rosengren
på svärdssidan.
Tab.
7
Johan
Turesson (son av Ture Jönsson, tab. 5), född omkring
1495, död 1556. Riksråd, riddare och riksmarsk. Trolovad
med Karin Knutsdotter Roos. Gift med 1527 Kristina Gyllenstierna,
född 1594, död 1554.
B
a r n
Gustaf
Johansson, se tab. 8
Tab.
8
Gustaf
Johansson (son av Johan Turesson, se tab. 7), född 25/8
1531, död 3/4 1566. Riksråd och riddare. Upphöjdes
1561 vid Erik XIV kröning till greve av Enköping, senare
Bogesund. Gift med 1) Kristoffer Röd, död 1558 2) Cecilia
Stenbock, född 1542 eller 1546, död 1626.
B
a r n
1)
Sigrid Gustafsdotter, död 1585. Gift med furstliga rådet
friherre Beng Oxenstierna af Eka och Lindö, död 1591.
2)
Sten Gustafsson, se tab. 9
Tab.
9
Sten
Gustafsson (son av Gustaf Johanson, tab. 8), född 1560,
död i Stockholm, maj 1590. Utan tjänst. Gift med 1588
Brita Bielke, född 1570, död 1599.
B
a r n
Johan
Stensson, född 1591, död 9/6 1612. Hovjunkare. Greve
till Bogesund, friherre till Haga och Lindholmen. Gift med 15/1
1609 på Stockholms slott Gunilla Gyllenstierna, född
1586, död 1618. Han slöt den grevliga ätten Tre
Rosor på svärdssidan.
Tab
10
Lars
Tureson (son av Ture Jönsson, tab 5), död 1560. Riksråd.
Gift med Kerstin Gyllenstierna. Slöt den adliga ätten
Tre Rosor på svärdssidan.
B
a r n
Brita
Larsdotter, levde ännu 1571. Gift med ståthållare
Lars Fleming, död 1562.
Tab
11.
Alv
Knutsson (son av Knut Johansson, tab. 3), död före
1496. Norskt riksråd.
B
a r n
Knut
Alvsson, se tab. 12
Tab.
12
Knut
Alvsson (son av Alv Knutsson), död 1502. Svenskt och Norskt
riksråd, hövitsman och Länsman. Gift med 1) Görvel
Eriksdotter Gyllenstierna 2) Mette Ivarsdotter Dyre, levde ännu
1526.
B
a r n
Botild
Knutsdotter, död senast 1520. Gift med riksrådet
Fader Nilsson (Sparre af Hjulsta och Ängsö), som levde
ännu 1516. 6)
Erik
Knutsson, död 1520. Riksråd och hövitsman.
Gift med Karin Natt och Dag.
Knut
Knutsson, död 1520.
Fotnoter:
1)
[Äsf II sp 117b]
2) [Äsf II sp 173a och b]
3) [Äsf II sp 175b]
4) [Äsf III sp 262b]
5) [Äsf II sp 214b]
6) [Äsf II sp 194b]
Källor:
B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref
förlänade
men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns
ättartaflor, 1875"
Nordisk familjebok, 4 upplagan, band 21, sp 337
Äldre svenska frälsesläkter, häfte I, II och
III
Uppdaterad
2001 10 04
tillbaka
till historia
|