Kartans historiaaf Patrik Andersson Inledning Kartan har sannolikt funnits i enkla former sen förhistorisk tid och dess framväxt är ett fascinerande inslag i människans historia. En karta har ibland fällt avgörandet på slagfältet eller ringat in en by för beskattning. Dess roll har varierat i tiden. Kartan har även varit en del av bildkonsten då de flesta äldre kartor är rikligt konstnärligt utsmyckade och estetiskt tilltalande. Här ska beskrivas kartans historia och orsakerna till varför den kom att brukas samt dess användningsområden igår och idag. Metod De metoder som använts är sedvanlig faktainsamling och i möjligaste mån jämförelser mellan källorna. De tryckta källor som ligger till grund för detta arbete får anses ha högt källvärde. Vad är en karta? Ordet karta kommer av det latinska ordet charta i betydelsen papyrusblad, papper.1) Definitionen på karta enligt nordisk familjebok är "en på mätbart sätt framställd, vanligen plan avbildning av (del av) jordytan, havsbotten, skikt under jordytan, himmelssfären med en kartskala anpassad till generellt eller speciellt innehåll" Det finns olika typer av kartor beroende på deras användningsområde; Topografisk, beskriver höjdskillnader i skala 1:20 000 till 1:200 000. Topografiska kartor som har större skala än 1:20 000 kallas ofta tekniska eller geometriska ; Katasterkarta, uppmäts merendels i skala 1:200 till 1:5 000 och begagnande av enhetligt geodetiskt underlag 2); då detta geodetisk underlag inte föreligger kallas det för lantmäterikarta; ekonomiska,karta i stor skala, som ger kännedom om jordarealers olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt hänseende; geologiska, s.s. jord och bergkartor ger kännedom om geognostiska förhållanden; sjökort slutligen används för navigationsändamål, återge bottenförhållanden samt att visa kustlinjer. Kartprojektion En kartprojektion är en matematiskt definierad plan avbildning av jordytan, definierad med två ekvationer som anger kartans plans koordinater som funktion och ekvation. De tre viktigaste kartprojektionstyperna är 3); plan eller azimutal (bra projektion vid polerna, sämre ju närmare ekvatorn man kommer). Om man tänker sig en inifrån upplyst jordglob av glas vars axel tangerar ett plan. Ljuset projicerar då parallellcirklar och meridianer på planet. Samma grundprincip används vid den andra projektionen, den s.k. cylindriska, eller Mercators projektion, (se nedan)med skillnaden att man låter en cylinder svepas omkring globen (denna längdriktiga projektion lämpar sig för navigation, dock är ytskalan grovt felaktig. Den sista av de här upptagna projektionerna är den s.k. koniska. Med hjälp av samma princip placeras här en kon ovan globen. Föredelen med denna projektion är att den är ytriktigt en eller två parallellcirklar men skalan förändras sedan felaktigt i nord/sydlig riktning 4) Kartans Historia Människans bruk av kartor, även om de varit högst primitiva och outvecklade har sannolikt funnits i mycket långa tider. 5) Redan bland förhistoriska kulturer kan man finna exempel på de första starkt rudimentära kartorna i en tid då människans första försök till avbildning av djur och människor gjordes. 6) På dessa grottmålningar har forskare hittat streck, som inte alldeles orimligt kan vara topografiska angivelser för villebråd eller en speciell plats. 7) Urgamla ock märkliga kartor har även hittats i Mikronesien, på Marshallöarna, bestående av sockerrörsfibrer uppspända på en stomme. Dessa primitiva kartor visar olika öars inbördes placering i förhållande till varandra. 8) Hur gammal den äldsta kända egentliga kartan är finns det olika uppgifter om. Detta beroende på hur man definiera begreppet karta. För ca. 5 800 år sedan gjordes en karta i bränd 9) lera av sumererna i Mesopotamien föreställande floden Eufrats lopp i nuvarande norra Irak. 10) Oftast brukar den från det gammalbabylonska riket härstammande lerkartan från 2 300 f.Kr. anses som den äldsta (se fig. 1 nedan), som användes för beskattning av folket Den var dessutom mer avancerad än den sumeriska. Den hittades vid utgrävningar i Garsur i nuvarande Irak. De baserade sig i huvudsak på landundersökningar 11) Än mer avancerad var en kartskiss från 1 320 f.Kr., den s.k. Torino Papyrus kartan som visar en egyptisk guldgruvas belägenhet och topografi. 12) Vilken karta av dessa som är äldst beror sålunda på ens egen definition på en karta. Den första världskartan var tillika av babylonisk härkomst och härstammar från 500-talet f. kr. Den avbilder jorden som en skiva omgiven av hav 13). Fig. 1
Pennteckning af Patrik Andersson Märkligt är att redan under 2000 f.Kr. visste sannolikt babyloniska prästastronomer att jorden var rund 14) De flesta kartor var gjorda av lera eller papyrus, d.v.s. bräckligt material. Därför finns få orginalkartor från denna tid, men att kartritandet var väl använt visar flertaliga skriftliga källor 15) Ett exempel härpå är de mångtaliga kartor som gjordes av egyptiska kartografer, efter Egyptens erövring av nytt land i kriget mot Skyterna på 1 400-talet f.Kr. 17) Egyptierna var före grekernas övertag inom kartografin de kanske förnämsta och skickligast 17) Framför allt på det s.k. katasterverken 18) Det var för övrigt egyptierna som var de första att använda sig av triangulärmetoden för uppmätning av land. En metod som används än i dag. 19) Skickliga kartritare fanns även i Kina 20) samt i Maya och Inka kulturerna i Sydamerika. 21) Grekerna Antikens greker var de som skulle lägga grunden till den moderna kartografin. 22) Denna tid av försök till vetenskaplig analys och vetgirighet födde många skickliga kartografer s.s Pythagoras (ca. 580-500 f.Kr.), Parmendes (600-500 f.Kr.), Pyhteas (d. 300 f.Kr.), som troligen var den som först beskrev Thule, d.v.s. Norden, m.fl. Även Aristoteles (384-322 f.Kr.) som kommit med uppfattningen att jorden är koncentrisk, d.v.s. i centrum med planeter och solen kretsande omkring sig intresserade sig för kartografin. En av hans elever Dicaearchos från Messina (326- 296 f.Kr.) var troligen den som först framförde tanken om att placera parallellcirklar på kartan. 23) Han placerade dock ut endast en. Hipparchus av Nicea (omkr. 190-120 f. Kr.) var den som först delade in jorden i 360 grader. Han var sin tids största astronom och hade en stor noggrannhet i sina många arbeten. Ptolomaios påverkades i hög av Hipparchus idéer vilket tydligt går att skönja i Almagest. 24) Eratosthenes (276?-196? f. kr.) som var huvudbibliotikarie i det anrika biblioteket i Alexandria 25), var den som brukade fler meridianer och parallellcirklar. Redan matematikern Eudoxos från Knidos (408-355 f.Kr.) försökte beräkna jordens omkrets, han kom till en siffra som var hela 60% fel. I skenet av detta ter sig Eratosthenes antaganden och skickliga matematiska beräkningar med endast en felmarginal på 15% (eller 80 km 26) som häpnadsväckande 27) Dessutom var han grundaren till den i egentlig mening moderna kartografin. 28) Marinus från Tyrus (100 f.Kr.) blev den som fullständigade Eratosthenes gradnät. 29)Hans arbete på biblioteket i Alexandria skulle ligga till grund för det kanske största namnet i grekiskt kartografisk historia, Cladius Ptolemaios. Cladius Ptolemaios föddes möjligen 87 f.Kr. 30) och var lång tid av sitt liv verksam vid biblioteket i Alexandria. Han skrev under sin livstid flera viktiga böcker ex. Almagest 31) och Hypogesis geographia (kallad Cosmographia när den översattes under 1400-talet i Italien) Det sistnämnda verket handlade om:
-
Hur man ritar kartor
- Hur man delar dom i mindre delar - Geografiska och kartografiska principer - Beskrivningar av kartprojektioner Hans arbete grundade sig på gamla källor från Marinus av Tyrus (100 f. kr.) arbeten tillsammans med nytt stoff inhämtat från sjöfolk och handelsresande. Hans största misstag att han missbedömde jordens omkrets med 40% men även att han missbedömnde de olika kontinenternas inbördes samt enskilda storlek, i synnerhet då Indien (se fig. 1 ovan) Denna felaktiga uppfattning skulle leva kvar i västerlandet långt in på 1500-talel 32) och kom att påverka utvecklingen av kartografin på olika sett i en ofördelaktig riktning. Dock var han avgjort en skicklig kartograf som hävdade att jorden var rund och använde sig av parallellcirklar samt meridianer för att bestämma en plats exakta position. 33) Romarna och kartkonsten Militär kontroll var en av romarrikets viktigaste uppgifter, deras intresse var därför mer på det praktiska planet och mycket lite på det vetenskapliga. Överhuvud intresserade sig dom inte mycket för kartprojektioner eller att bestämma positioner genom gradnät som grekerna gjort. 34) Deras världsuppfattning var också en tillbaka gång till babylonisk tid då de likt dem uppfattade jorden som en flat skiva, en syn som skulle vara förhärskande i västerlandet långt in i medeltiden. Få kartor från denna tid finns bevarade , men vi känner genom skriftliga urkunder till att de producerades åtskilliga. Den kanske mest kända kartan är Peutingerkartan uppkallad efter sin förste ägare den tyske humanisten Konrad Peutinger. Originalet från 250 e.Kr. är sedan länge försvunnet men en kopia gjordes 1265. Kartan föreställer ett nät av vägar, troligen för militärt bruk. 35) Stagnation i västerländsk kartografi När västromerska riket faller samman år 395 så går kartritandet in i dvala fram till 1200-talet. Visserligen görs ännu kartor, i synnerhet av munkar 37) eller kartografer vars uppgift är att visa och förhärliga kristendomen. Men dessa kartor framställdes med uppfattningar lånade från myter, sagor och egna fantasier, som fyller igen luckorna i den annars bristande kartografiska visdomen. De kunde vara fyllda med satyrer, gripar och andra mytiska figurer samt mängder med bibliska personer och motiv, och över de hela sitter Jesus Kristus på sin tron 37) I denna tid av stagnation för kartan, skedde den största blomstringen utanför den västerländska sfären, i Arabien. De hade under sina erövringar redan under 700-talet kommit i kontakt med Ptolemaios kartor och skrifter som de flitigt översatte och studerade. Den mest kända arabiska världskartan från 1154 skapades av medeltidens störste kartograf al-Idrisi (omkr. 1100-1165)för den normandiska konungen Roger II av Siciliens räkning. Denna kartans källmaterial bestod både av västerländsk samt österländskt stoff. 38) Upptäckartidens kartor Under 1200-talet sker i huvudsak en viktiga förändringar som ger kartografin ett nytt uppvaknande i västerlandet, den stora mängden europeiska upptäckare och handelsmän som nu far ut i världen. 39) Detta skulle förändra inte bara kartografin , utan hela världshistorien. Vid sidan av detta kom uppfinningar som boktryckarkonsten, träsnittet samt kopparsticket, vilket skapade bra förutsättningar för att öka kunskapen och intresset för kartan i gemen. 40) Redan när upptäckartiden var i sin linda under 1200-1300-talen skapades nya och bättre kustkartor vars grundmaterial härstammade från de i Asien hemkomna resenärerna, som Marco Polo. 41) Under 1300-talet angrep turkarna det Östromerska riket allt oftare. Några av de många flyktingar som flydde kom till Italien och några få av dem hade med sig kartor av den gamle Ptolemaios (se ovan) som nu ca.1200 år senare återupptäcktes i västerlandet. Nu trycktes hans kartor samtidigt som hans kända kartografiska skrift, Hypogesis geographia, nu under namnet Cosmographia översattas till latin. 42) Hans kartarbeten var som tidigare nämnts behäftade med allvarliga fel som slutligen först under slutet på 1500-talet uppdagades Emellertid ökade med de allt fler upptäckterna av jordens alla hörn 43) successivt kunskapen om hur världen såg ut. Denna kartans ”guldålder” varade ungefär mellan åren 1420-1620. 44) Några viktiga namn från denna tid var: - Abraham Cresque (d. efter 1391) instrumentmakare, kartograf av judisk härkomst, verksam vid Peter III af Arragoniens hov. Hans mest betydelsefulla kartverk kom ut 1375. Denna världskarta beskrev inte bara kustlinje bättre än förut utan gav utvidgad kunskap om Asien tack vare olika resenärers berättelser därifrån. 45) - Henrik sjöfarare (1394-1460), prins av Portugal, stor gynnare av kartografin. Var grundaren till världens första kartografiska och geografiska lärocenter 1433 i sydliga Portugal. Han hade ensamrätt på all sjöfart, handel och erövring av Afrika, vilket gjorde att han var ytterst ' ansvarig för de kartarbeten som gjordes över denna kontinent. 46) - Henricus Martelus Germanus (1400-talets andra hälft) världskarta från 1489-1492, som var en blandning av Ptolemaiska idéer och nytt stoff, samt en karta över Diaz upptäckter. - Martin Waldseemüller (omkr. 1470-1522?), tysk kartograf, en av de stora på sin tid. Han var den som i sitt stora arbete Cosmographiea introductio, som bl.a. handlade om den Italienske upptäcktsresanden Amerigo Vespucci (1454-1512) resor, först kallade det av Vespucci nyupptäckta landet i väster för Amerika(dagens Nordamerika) Hans mest kända karta är Carta Marina från 1516. En stor världskarta som innehåller många förbättringar och rättningar jämfört med äldre kartor. Denna karta vid sidan av en annan av hans stora världskartor försvann och återfanns först 1901 på ett slott i Würtemburg. - Gerardus Mercator (1512-1594) Flamländsk geograf, matematiker samt kartritare; anses som den förnämsta kartografen under upptäckartiden. Han är förknippad med sin kända kartprojektion (uppkallad efter hans namn), som använd på hans kända världskarta var ett ypperligt hjälpmedel för dåtidens sjöfarare då de med de raka linjerna i Mercatorsprojektionen enkelt kunde ta ut kompassriktningen från punk ett till punkt två med stor säkerhet 47). Med ny information kunde han dessutom rätta till många av de fel som fanns på Ptolemaios kartor, vars påverkan på kartritandet varit så stort. - Juan de la cosa (omkr. 1460-1510), spanjor i portugisisk tjänst, styrman på Columbus andra resa. Från honom härstammar de äldsta kartorna från Columbus (1500) och da Gamas upptäckter. Han massakrerades till döds när han åtföljde upptäcktsresanden Alonso de Ojeda när de skulle försöka gå iland vid nuvarande Cartagena (Columbia). 48) - Claudius Clavus (1400-talets andra hälft), dansk geograf, troligen den som först gjorde en karta över Skandinavien och Grönland. - Olaus Magnus (1490-1557) biskop, vetenskapsman, skapare av Sveriges första karta, Carta Marina 1539. Hans enastående karta var mer korrekt än Clavus och tidigare mer eller mindre fantasiskapelser av Norden. Som katolik drevs han 1522 i landsflykt av Gustaf Vasa och vistades i Rom(Där kartan trycktes) till sin död. 49) - Abraham
Ortelius
(1527-1598); Flamländsk kartograf; mest känd för för att ha framställt
den första moderna atlasen, Theatrum Orbis Terrarum 1570. Detta
var den största samlingen för sin tid med sina 70 kartblad. Dock
var de behäftade med brister, och vissa var dessutom kopior från
tidigare verk. 50) Upplysningen och fram till våra dagar
Ett bekymmer för upptäckartidens kartografer var att återge höjd,
platåer, dalar och kullar. Det kom att lösas under 1700-talets
slut och början på 1800-talet. 51) Exaktheten ökade under denna
tid med säkrare beräkningar av jordens storlek och av dess longitud
och latutud. SAMMANFATTNING Varför
började människan använda kartor? Människans kunskapstörst har i alla tider varit stor och så även inom kartans område. De huvudsakliga skälen till varför människan började rita kartor var att ex. få kunskap om och överblick kring viktiga platser, djurbestånd, andra stammar o.s.v. De äldsta kartorna var mycket enkla och enbart av praktisk natur. På mångtusenåriga gamla grottmålningar har man tolkat streck vid sidan av olika avmålade djur som någon typ av anvisning vart djur för jakt går att finna. Längre fram från och med sumererna skapades praktiska kartor, framför allt s.k. katasterkartor, som beskriver jordegendomar. Dessa typer av kartor kunde även användas som skatteunderlag vilket är fallet med en av världens äldsta karta, den ca. 4300 år gamla lerkartan från det äldre babyloniska riket. Att ha kontroll och överblick över sina undersåtar var centralt för de härskande i de gamla kulturerna, därför var kartan ett välkommet instrument för detta syfte. Vid sidan av att kartan användes som katasterkarta och för skatteintäkter var ett annat givet område det militära. Den moderna historiens fader Herodotos (omkr. 484-425 f.Kr.) omtalar att egyptierna efter segern över skyterna på 1400-talet f.Kr. lät kartlägga hela det erövrade området. Vi kan konstatera att kartorna hittills hade användes mestadels för praktiska användningsområden, detta skulle grekerna ändra på. Deras kartografisyn var föga lagd för praktiskt användande men däremot i antikens anda omhuldad med vetenskapliga och filosofiska förtecken. Kartograferna var astronomer, matematiker, filosofer, osv. Grekerna lade inte bara grunden till den moderna vetenskapen utan tillika den moderna kartografin. Deras lust att beskriva, indela, väga och mäta allt i sin omgivning gav även avtryck inom kartritandet med mångtaliga kartor av olika kvalité ock storlek. Grekernas stora förtjänst var den uppseendeväckande exakthet varmed det lyckades uträkna jordens omkrets, vid sidan av införandet av parallellcirklar och meridianer. Med
Romarna togs steget tillbaka till det allenarådande praktiska
bruket av kartan och då i synnerhet magnifika katasterkartor och
olika väldetaljerade militära kartor. I
och med att Romarriket byggts på vapenmakt så var vikten av att
ha kontroll över vägar, vattendrag osv. av stor betydelse. I detta
sammanhang kom kartan väl till handa. Under den för kartan stillastående
utvecklingen under tidig medeltid i västerlandet, var kartor mer
präglade av kristendomens beskrivningar av himmel och helvete
en vetenskaplig kartanalys. Visserligen var kartorna ofta mycket
vackert utsmyckade av många gånger handmålande munkar men de grundade
sig mer på fantasier (ur vetenskaplig, ej religiös synvinkel)
än verklig kunskap om kartografiska förhållanden. Denna bild kom
snart att förändras.
Under senare medeltiden (renässansen) och den vidhängande
upptäckartiden skedde ett rejält uppsving kring studierna och
användandet av kartan. När Europas sjömän, missionärer och handelsmän
nu reste ut i världen som aldrig tidigare tog de också med
sig stora mängder kunskaper som delvis omvandlades till nya och
mer precisa kartor. Källor Nordisk
familjebok XII, 4 upplagan, Malmö 1953. Noter 1
Nordisk familjebok XII, sp 95
Betyg i Geografi A: Mvg Uppdaterad 2003 10 08 |
Denna
"Geographisc-Charta Öfwer en Dehl af Trundhems- och Christiania
Lähner. Utvisandes i synnerhet den Trachten, varest Jemptländsce
Armén under Herr Gen. Lieut. Armfeldts anförande Marscherat fram,
Åhr 1718", användes av Generallöjtnanten Carl Gustaf Armfeldt (1666-1731)
under det olyckliga fälttåget