Var Gustaf II Adolf sonlös?

av Patrik Andersson

Svaret på denna fråga är nog för de allra flesta ett överraskande nej. Som många regenter hade även Gustaf II Adolf flera frillor. Under ryska kriget 1609-1617 träffade konungen i ett fältläger den för sin skönhet beryktade Margareta Cabeliau. Denna kvinna sägs enligt äldre källor vara dotter till den för Göteborgs grundande så viktiga Abraham Cabeliau, en förmögen handelsman från Holland. Dock har senare forskning visat att hon icke var hans dotter och att hennes egentliga efternamn var Slotts. Förmodligen var hon dock besläktad med denne. Mötet resulterade i att Margareta födde ett gossebarn den 24 April 1616.

Gustaf Gustafsson, som blev hans namn, fick en ganska god uppfostran under ett annat utomäktenskapligt konungabarns ledning, Carl Carlsson Gÿldenhielm (1574-1650). Gÿldenhielm, som var son till Karl IX, var en aktad herre, skicklig både i krigiska och civila värv. Gustaf lärde sig så småningom latin och höll ett tal över sin faders stora seger vid Breitenfeld 1631. När budet om Gustaf II Adolfs död 1632 nådde honom for han till Weissenfeld där kistan fanns. När han kom fram till sin faders lik, föll han i gråt. Han ska vid detta tillfälle ha utbrustit de kända orden "Nu är det tid, att också jag bliver en man i världen". 1633 går han i svensk krigstjänst, 1634 erhåller han som postulerad administrator efter konungens yttersta vilja stiftet Osnabrück. Adlad Wasaborg 1637 20/3 (ej introducerad) med Vibyholms kungsgård m.fl. gods i Finland. På grund av hans häftiga lynne åsamkade han så pass mycket ovilja i sitt svenska regemente, där han avancerat till överste, att han 1641, vid Banérs död (se Banérs hjälm bland teckningarna här ), nödgades taga avsked. 1646 20/8 upphöjs han av sin halvsyster drottning Kristina, som han icke stod på god fot med, till greve af Nystad (introducerad 1647), jämte kronans behållna gods i Nykarleby och Letala socknar, allt i Finland. 1649 sökte han efter Gÿldenhielms avsked som riksamiral (chef för hela flottan) detta ämbete men fick avslag av rådet liksom av drottningen. Missnöjd med detta utslag begav sig Wasaborg till Tyskland där han avled i Wilshaus den 25 oktober 1653. Hans ligger begraven i Riddarholmskyrkan i Stockholm i en praktfull kista i marmor. I Gamla stan i Stockholm går även att beskåda ett hus han lät uppföra för sig med en av stadens praktfullaste fasader. Han var gift med grevinnan Anna Sofia Wiedel-Runkel (d. 1694)

I äktenskapet föddes två söner och tre döttrar, varav endast två av dessa nådde sitt vitae genus. Det äldsta av dessa var dottern Christina af Wasaborg (1644-1689) gifte sig med generallöjtanten Friherre Wolmar Wrangel af Lindesberg (1641-1675) som stupade vid Fehrbellin. Han var en yngre halvbror till den store Carl Gustaf Wrangel. Det sista barnet som nådde vuxen ålder och den som förde denna konungabefryndade släkt vidare var slutligen överstelöjtnanten Gustaf Adolf af Wasaborg (1653-1732), som deltog med utmärkelse i såväl Karl XI som Karl XII:s krig. Gift med Angelica Catharina von Leiningen-Westerburg (1663-1740-talet) De skulle få hela 15 barn tillsammans varav 11 nådde vuxen ålder, en anmärkningsvärd siffra.

Av dessa kan följande omnämnas. Georg Mauritz af W (f. 1678) dog ogift och utan tjänst den 14 Januari 1754 och slöt därmed den grevliga ätten af Wasaborg på svärdssidan. Hans yngre bror Anton Adolf af W (1689-1748) deltog i Karl XII:s krig och i det ryska kriget 1741-1743. I sistnämnda krig anklagades han genom sin häftiga krigföring vid Willmanstrand 1741 för den olyckliga utgången och den därför onödigt hårda ryska behandlingen av de svenska krigsfångarna. Anklagelserna lades ner men generalen greve Charles Emil Lewenhaupt (överbefälhavare i Finland) och generallöjtnanten greve Alexander Magnus Buddenbrock (underbefälhavare i Finland och tidigare överbefälhavare) fick bära skulden för nederlaget och halshöggs på Sandbacken i Stockholm 1743. Detta var ett justitiemord på två skickliga krigare. Det huvudsakliga skälet till nederlaget bars av generalen friherre Carl Henrik Wrangel, som dock ej ställdes till svars utan oförtjänt belönades med fältmarskalkstaven vid sin hemkomst. Orsaken till detta något märkliga agerande går att finna i politiska grunder och ej i militära. Wrangel tillhörde mössorna (de som i huvudsak satt i krigsrätten) medan Lewenhaupt och Buddenbrock var hattar vars parti var de som hetast hade ivrat för detta revansch krig. Anton Adolf tog avsked med generalmajors titel. Han gifte sig ståndsmässigt med grevinnan Catharina Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1684-1722). Hon födde två flickor som dog späda, den sista tog troligen hennes liv i barnsäng. En yngre syster till Anton Adolf var Sofia af Wasaborg (1694-levde ännu 1753) som gifte sig med generalguvenören i Saarbrücken Henning von Strahlenheim (1663-1731). Hans barn i andra giftet fick rätt att upptaga namnet von Strahlenheim-Wasaborg. En annan syster var Henrietta Polyxena af Wasaborg (f.1696) som när hon avled ogift på sitt gods Hundlosen i Oldenburg 1777 slöt denna märkliga ätt på spinnsidan. Vapnet som ätten erhöll vid introduktionen på riddarhuset 1647 (under nummer sex) föreställer en vase med bastardsträng.

Gustaf Gustafsson af Vasaborg.
(1616-1653)

Källor: G. Elgenstierna; den introducerade adelns ättartaflor, IX 1925; Svenskt biografiskt handlexikon, II 1905.

Intresserad av fler historiska samt allmänna artikler?

Vasasläktens utomäktenskapliga barn Övriga konungadynastiers utomäktenskapliga barn Carl Gustaf von Rosens liv 30-åriga krigets stora krigare Bakgrunden till filmen "Gladiator" Kartans historia Grisslehamn - nu och då Anckarströms släkt

För den historieintresserade finns mycket att läsa, varför inte kika närmare på tidskriften Populär historia här

Välkommen sidan | | Reviderad 2005 04 07