•  

     

    Min farmors far & mor

    Här presenteras min farmors stamtavla på fädernet i elva generationer omfattande tiden 1660-1930. Äldsta kända stamfader är bonden Erik Henriksson (d. omkring 1735) sannolikt född i Brändö sn. Hans son flyttade 1744 till Simskäla, Vårdö sn. Släkten har sedan dess obrutet till våra dagar varit bosatt på denna lilla ö i Ålands norra arkipelag (se mer nedan).

    Öns historia

    Simskälas namn är lite ovanligt och tillika svårtydigt. Namnet förekommer i skriftliga källor första gången 1432 i samband med ett jordbyte. Då skrev man Symaesala, inte alldeles lika dagens Simskäla. Under årens lopp har stavningen varierat och några av varianterna kan för oss nutida människor te sig nästan komiska. I diverse skattelängder, utlagor och skördelängder skrevs Simskäla: Sijmesial, Sijmeesiel, Sijmasiela och Simisziella bara för att nämna några exempel. I och med att det inte fanns någon för invånarna gemensam stavning på ön skrev man önamnet efter bästa förstånd så att det liknade det talspråk man använde. Mot bakgrund av detta kan nämnas att det i en offentlig handling daterad så sent som 1972 går att läsa Simskella. Öns namn synes således vara rätt knepigt att stava! Simskäla är en vacker ö, där jag vistades en kortare tid vissa somrar under mina barnaår. Landskapet är svagt kuperat med ömsom skog ömsom uppodlad mark. Här och där står än idag en gammal kvarn kvar för att vittna om en förfluten tid. Ön är helt klart värt ett besök.

    Källor

    Källorna som använts är följande: f = födelseboken, hfl = husförhörslängden, v = vigselboken, d = dödboken, domb = domboken, Sm = Simskälaboken av Anni Blomqvist, SÅÅ = Sjöhistorisk årsskrift för Åland 1990-91, AO = Uppgifter från släktforskaren Ole Andersson i Vargata, BL = uppgifter från Bosse Lindwall, UL = Ulla Lindholm från Sund, MF = min farmor. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till Herr Skogsjö på anbytarforum, Ulla Lindholm och inte minst min farmor som tillsammans helt bidragit till de uppgifter jag nedan har redovisat, ett varmt tack! Påpekas bör att samtliga redovisade biografika är andrahands uppgifter då jag ej haft möjligheten att själv forska på min farmors släkt. En del av de uppgifter som herr Skogsjö kommit fram till har även Ulla Lindholms oberoende forskning kommit fram till, vilket naturligtvis stärker dessa uppgifters trovärdighet.

    Simskäla - min farmors hemö
    Fotograf: Ethel Andersson

    Stamtavla för fädernet

    Erik Henriksson, född uppskattningsvis på 1660-talet, nämnd tidigast 1690, död ca 1735 på hemmanet Fiskö nr, Grannas (ett kronohemman om 2/3 mantal), var död med säkerhet den 27 September 1736 då de efterlevande skiftade arvet efter honom. Bonde. Gift med Margareta Markusdotter, som levde ännu 27 September 1736 då arvet efter maken skiftades. Erik Henriksson nämns första gången den 29 Augusti 1690 i domboken. En Mickel Jönsson hade då klagat över att han arbetat hos Erik Henriksson i Fiskö från vårfrudagen till bartolomei för vilket han fodrade betalning, och Erik dömdes att betala honom 5 daler 16 öre kopparmynt. Vid tinget 29 Augusti 1732 ingav Erik Henriksson ett testamente enligt vilket sönerna Per och Erik bägge skulle sitta på hemmanet ända tills Erik "kan få rådrum se sig om på lägligt ställe". Den 27 September 1736 var Erik H:son död och de efterlevande skiftade arvet efter honom. Sonen Erik Eriksson (se nedan) flyttade 1744 med familjen till Simskäla, Vårdö sn.

    - son -

    Erik Eriksson, född 1690 i Fiskö, Brändö sn, död 1753 i Simskäla, Vårdö sn. Bonde i Simskäla nr 1 (Mellangård), Vårdö sn. (d.hfl). Han flyttade 1744 med familjen från Fiskö nr 5, Brändö sn, till Simskäla nr 5, Österön, Vårdö sn, där han blev bonde efter Mats Jakobsson och Brita Mickelsdotter (som enligt en notering i hfl. flyttade till Mångsteka, (Sund sn.) och deras son Jakob Matsson som avlidit 1741. - Enligt domboken 6 Februari 1745, § 31, hade tvistat med nämndemannen Staffan Nilsson i Fiskö om hemmanet Fiskö nr. 1, men Staffan hade betalat honom 100 daler kopparmynt som därmed lovade att inte göra anspråk på hemmanet (domb). Gift med Margareta Mattsdotter, född 1700, död 1759 i Simskäla, Vårdö sn.

    - son -

    Anders Eriksson (Ersson), född 1727 i Fiskö, Brändö sn, död 1810 i Simskäla, Vårdö sn. Bonde i Simskäla nr 3 (Östergård), Vårdö sn (v12, hfl) Anders var den förste på Simskäla som löste in sitt kronohemman till skattehemman 1772, beviljat av kammarkollegiet anno 1784. (Sm242) Gift 1757 med Stina Johansdotter, född 1735, död 1767 i Simskäla. Hon dog av håll och sting. Anders Eriksson var gift tre gånger. Jag känner i nuläget endast till en av dessa. De tre giftena gjorde att trots ständiga ekonomiska bekymmer tillslut kunde nå en ganska hygglig livstillvaro. Det som gjorde detta möjligt hade i högsta grad sin orsak i att han köpte sitt hemman från krono till skatte. Priset var 63 daler och 15 öre silvermynt. Han skulle också "postgången rikligt underhålla, i annan händelse ägaren bliver sin skatterättighet förlustig". Kammarkollegiet President vid denna tid var Greve Carl Cronstedt (1709-1779), mest känd som en av vårt lands skickligaste arkitekter, men som från 1769 även var President i Kammarkollegiet. Köpebrevet i sin helhet var författat på följande sätt:

    "Kungl. Maj:ts och Sveriges Rikes Cammar Collegiis, Vi underskrivne Greve och President, Kommendör af Kungl. Nordstjerneorden, samt skattmästare af alla kungl. Maj:st orden, och samtliga Cammar Råd: göre veterligt att såsom Hans Kungl. Maj:t, vår allernådigaste Konung, genom utfärdad förordning af den 19 september år 1723 allranådigast behaga förklara, vilka Kronohemman och lägenheter månde till skatt försäljas, och hur därmed förhållas bör, samt vad därvid kommer att iaktagas, såsom och, att själva köpebrefvet af Kungl. Cammar-Collegiet skall utfärdas: Alltså till underdånigaste följde däraf, hafva Wi velat upplåta och försälja eftersom Wi därmed, och i kraft af detta Wårt öppna Brefv, på Hans Kungl. Majt:ts vår allernådigaste Konungs vägnar upplåte och försälje till åboen Bonden Anders Ersson efterskrifvna kronohemman uti Åbo och Björneborgs län, Ålands härad och Sunds socken, nämligen uti Simskiäla by No 3, bestående af femtioåtta och två tredjedels jordmarker och två tredjedels mantal, till ränta kronan behållit, samt till posthemman anslagit, under skattemanna börd och rättigheter att njuta, och behålla för sextiotre daler femton öre silfvermynt, dem han enligt Landträntemästaren Lorentz Chörtengrens här inlämnande orginalkvittens af den 1 augusti 1771 rikligen erlagt och betalat.

    Avhände för den skull hans Kungl. Maj:t Sveriges Crono förbemälte kronohemman uti Simsiälä by N 3 bestående af 52 2/3 jordmarker 2/3 mantal uti Sunds socken Ålands härad, samt Åbo och Björneborgs län beläget, och tillägnas detsamma åboen Bonden Anders Erichsson, hans hustru, barn och arfvingar, så och arfvingar efter arfvingar, med hus, jord, åker, äng, skog och skogsmark, fiske och fiskevatten, kvarn och kvarnställen, torp och torpställen samt alla andra tillägon i våto och torro, närby fjärran, intet undantaget af allt det därtill lyder, med rätta ligga bör, och lagligen tillvinnas kan, att njuta, bruka och behålla under Skattemanna börd och rätighet till evärdelig ägo, som lag förmår, så länge han och de postförningen rikligt underhålla alldeles likmätigt deras undfågna beställningsbrefv och utgifvna reverser, och sin skyldighet eftersätta emedan i annan händelse ägaren blifver sin skatterättighet förlustig. Där, och så skall hända, att han, eller de, skulle framdeles vilja denna skatterättighet försälja, eller på annan transportera, så förbehålles Hans Kungl. Maj:t och Kronan att han och de skola vara skyldige, så vida det kan vara utom rätt börd, detta Kungliga Collegium den första till lösa att hembjuda, och så framt den å kungl. Majst. och Kronans vägnar ej inlösa, då månde de äga makt detsamma till någon annan som de bäst åsämjas kan att föryttra och transportera, dock att köparen som ofvan färmält är, vid skatterättighetens förlust sin skyldighet vid postföringen ej eftersätter.

    Skulle och förberörde hemman gå köparen eller dess arfvingar ifrån, så vill Hans Kungl. Maj:t och Cronan hålla dem därifrån skadelösa. Så skall och bemälte hemman efter nedanstående datum från Krono till Skatt uti jordeböckerna införas, till vilken ända detta köpebrefv bör öfördröjligen i Landtskontoret uti Kungl. Maj:t och Kronans skull vele och skole göra att låta, hafve sig hörsammeligen att efterrätta, icke görande honom åboen bonden Anders Erichsson, dess hustru, barn eller arfvingar häremot hinder, men eller förfång i någon måtto, nu eller i tillkommande tider. Till yttermera visso är detta med Kungl. Maj:ts och Riksens Kammarkollegiets sigill samt våra egenhändiga underskrifter bekräftat. Stockholm den 9 november år efter vår Herres Jesus Kristi Nåderika födelse Ett tusende Sjuhundrade och på det sjuttionde andra.
    På dragande kall och ämbetets vägnar:

    Carl Cronstedt. Philip T. Rothlieb. O. Lindberg. Lars Silfverstolpe. Daniel Aurell. P.J. Ekman."(Sm62 ff.)

    Anders Ersson får den 5 februari 1784 efter "tre klanderlösa uppbud" äntligen alla handlingar i ärendet beviljade. Han är nu "man i sitt eget hus".

    - son -

    Johan(Jan) Andersson, född född 1758 i Simskäla, Vårdö sn, död 1814 i Simskäla, Vårdö sn. Bonde i Simskäla nr 3 (Östergård), Vårdö sn. (fv1,hfl). Gift 1783 i Vårdö sn med Greta Johansdotter, född 1751 i Sandö, Vårdö sn, död 1809 i Simskäla, Vårdö sn. (fv,hfl).

    - son -

    Johan Johansson(Jan Jansson), född 1787 i Simskäla, Vårdö sn, död 1866 i Simskäla, Vårdö sn. Bonde i Simskäla nr 3 (Östergård), Vårdö sn. (hfl). Gift 1811 med Anna Stina Eriksdotter, född 9 aug 1790 i Tengsöda, Saltvik sn, död 28 febr 1849 i Simskäla, Vårdö sn. (hfl). När Jan Jannson, som han skrev sig i gamla urkunder for till Stockholm 1819 för att avyttra sin last (kanske salt strömming) köpte han med sig från huvudstadens bodar ting som för oss idag kanske ter sig som överaskande moderna. I båtan hem hade han då med sig de som noterna (kvitton) från tiden bära vittnesbörd om: kaffe, socker, russin, sviskon, risgryn, ett skålpund (ca. 450 gram) av varje sort, 9(!) skålpund sirap (han delade nog med sig), och lite kryddor i form av saffran och kanel.(Sm158) Det goda livet hade bevisligen tagit sin boning i Östergård.

    - son -

    Anders Johansson född 1818 på Norrgård på Simskäla (f), död 1880 (UL). Laggkrönare och Bonde i Simskäla nr 4 (Norrgård), Vårdö sn. (hfl) Gift 1) 1839 med Greta Stina Mattsdotter, född 1817 på Östergård, Simskäla, död 1860 i Simskäla, Vårdö sn (hfl). 2) Greta Stina Mickelsdsotter, född 1826 på Västergårds(?), död 1908.

    - barn i första äktenskapet -

    1 Viktor Andersson född 1848 på Norrgård i Simskäla nr 4, (hfl,Sm242.), död 1897 (UL). Bonde, timmerman, fiskare m.m. G.m. Mariana Eufrosyne Efraimsdotter Gröndahl född 1846 i Gustafs sn. i egentliga Finland, död 1929 (se foto nedan) (MF).

    Mariana Eufrosyne Grönvall

    Min farmors farmor
    Mariana Eufrosyne Gröndahl.
    Fotografi troligen från 1910-talet.

    - barn -

    1)Valdemar Viktor Valfrid Andersson född 1884 på Nedergård, Simskäla, Åland, död 1973 på Järsö, Föglö sn, Åland. I huvudsak fiskare och snickare. Han byggde bl a. folkskolan på Simskäla 1910 vari flera av hans barn senare gick i. Under 10- och 20-talen var han i tre omgångar i Nordamerika och byggde skyskrapor. G.m. 1908 Elida Eufemia Nordström född 1886, död 1970 i Vårdö sn. Elidas fader var sjömannen och modellbyggaren Wilhelm Nordström.

    - barn -

    (a)Viktor Einar Andersson, född på Simskäla, Vårdö sn, Åland, död på Hummersö, Föglö sn, Åland. Styrman, en av Ålands främsta modellbyggare. Reste i sin ungdom med de stora segelfartygen i den Åländska redarkungen Gustaf Erikssons flotta och byggde dessa skepp som modeller med mått och proportioner många gånger blott tagna ur minnet, en i sanning enastående prestation. Hans liv på sjön började tretton år gammal då han äntrade galeasen "Sven" som seglade med ved till Stockholm. Ett par år senare studerade han till styrman vid navigationsskolan i Mariehamn. Som tredje styrman gjorde han två resor med fyrmastbarken "Parma" och rundade Kap horn båda gångerna. Modellbygandet började redan som pojke och fortsatte under frivakten till sjöss. Att just bygga modeller under sin lediga stund på sjön var mycket vanligt och de färdiga modellerna gavs alltid bort i nästa hamn. Även mot slutet av sitt liv på Hummersö i sydöstligaste Ålands skärgård arbetade han vidare med sina modellskepp i sin verkstad. Det var nästan alltid segelfartyg hand bygde. Någon gång kunde det dock bli andra ting, så som hans storskaliga modell över det välkända Societetshuset i Mariehamn, som finns att beskåda på Ålands museum i Mariehamn. Viktor Andersson modeller finns representerad på ett flertal museer världen runt med sjöhistorisk anknytning, bl.a. med ett 30-tal modeller på Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn och fyra stycken modeller på Greenwich sjöfartsmuseum i England. Han finns också representerad i en rad kyrkor på Åland och i Uppsala domkyrka i Sverige för att bara nämna ett fåtal platser (DN, SÅÅ). Gift 1941 i Föglö prästgård (SÅÅ) med Elvi Sundblom, Hummersö i Föglö sn.

    (b)Viking Karl Andersson Konstnär, utbildade sig till bildkonstnär på Helsingfors. Var bl.a. med i en konstutställning i Paris. Viking Andersson är en av Ålands bästa bildkonstnärer. Gift med Adda från Helsingfors.

    (c)Vitus Valdemar Andersson Maskinist. Gift med Elisabeth.

    (d)Greta Viola G.m. Alf Matsson.

    (e)Ethel Andersson Hemvårdare.

    (f)Sally Viktoria Andersson

    (g)Vidar Andersson Bonde. Gift med Hjördis född 1927, från Hulta, i Sunds sn.

    (h)Jack Bror Wilhelm Andersson (förnamnet skall min farmor, då nyss fyllda 15 år ha hittat på) Snickare. G.m. Sonja Karlsson från Hulta, Sunds sn.

    2)Hilma Andersson, gift Eriksson (levnadsdata obekanta)

    3)Hulda Andersson Gift med sjöman Karl Johansson. En dotter vid namn Hulda Johansson.

    2 Karl Otto Andersson Bonde och kofferdikapten. Gift med 1) Emma Serafi Persdotter 2) Edla Gustava Jandotter 3) Aina Johanna Viktoria (UL)

    - barn i andra äktenskapet -

    a)Karl Gunnar Karlsson. Upptog namnet Karlsson. Emigrerade till Nordamerika. Fick en dotter med en norsk flicka. Återvände sedan hem och dog på Åland.

    b)Algot Karlsson Gift med Elin Jansen från Saltvik. Upptog även han namnet Karlsson och reste likt brodern till Nordamerika, återvände till Åland där han dog.

    c)Bruno Harald Andersson Han upptog till skillnad från sina bröder efternamnet Andersson som sin farbror Valdemar. Arbetade ombord på de åländska fartygen som gick på Australien då han en dag hoppade iland för att stanna för gott. Fick åtminstone en dotter i Australien.

    d)Två flickor, obekanta vid namn.

    3 Valfrid Andersson född 1854, dödsår obekant (UL). g.m. Sabina Gröndal född 1851 i Gustafs sn. i egentliga Finland, dödsår obekant.

    Se också:

    - Min farmors antavla i femton generationer.
    - Statistik över samtliga av mina förfäders yrkesval.

    Uppdaterad 2004 08 01


    Välkommen sidan | | Reviderad 2004 08 01

     

     

     

    A Silverglobe Production Copyright 1998-2004